Halka och olycka!

Vi gick och lade oss tidigt (21.30) igår.

Daniel tyckte det var lite för tidigt och låg och läste en timme.

När han sedan skulle släcka sin lampa så vaknade jag.

Och vad är man då? Jo kissnödig.

Kollar ut genom badrumsfönstret och ser snö. Inte mycket, men ändå snö.

Nej det är nog bara som det ser ut, sa Daniel.

Men i morse var det snö och det fortsatte snöa till 10-tiden.

Efter att Noah åkt med den, pga snön, försenade bussen så går jag in.

10 min senare kollar jag ut, tyckte det lät konstigt utifrån.

Och vad ser jag?

Jo en bil har sladdat in i stenarna vid trottoaren, ena framhjulet har kört emot så hårt att det är helt skevt.

Jag och Wilda funderar på om vi ska fråga om hon vill komma in och ringa inifrån och få en kopp kaffe eller te.

Jag är glad att vi inte gjorde det.

Inte förrän 11.15 kom bärgarn.

Hade ju blivit lite bökigt med lämning och hämtning och träning om jag hade bjudit in henne.

Men hon hade 3 bilar som kom omlott så hon hade sällskap hela tiden ändå.

När de sedan skulle få upp bilen på bärgningsbilen så knakar det till och hjulet lossnar helt med lite metalldelar som satt fast.

Att jag vet detta beror på att jag var ute och tränade, förlåt skottade.

Mannen som tömmer återvinningslådan kom med den till mig av ren nyfikenhet för att få höra vad som hänt.

Dvs hon har helt struntat i att det är halt, skippat stopskylten och när hon sedan skulle svänga så gick det inte utan hon kör i full fart in i trottoarkanten.

Hans svar på det hela:

Oh her husband´s gonna be sooooo mad!

.

.

.

Nu i efter middag har Wilda haft gymnastik.

Föräldrarna, inte syskon var välkomna att komma och titta.

Så jag checkade in Noah och gick dit.

Men självklart hade jag glömt kameran!

Wildas svar på detta var:

Mamma nästa gång så MÅSTE du ha med your camera, just so you know!!!

Lagom blandat och lagom bestämt!

Innan hennes gympa började hann hon och jag även med att titta på de som svimmade (simmade alltså, men Wilda sa svimma)

På gymnastiken var hon så duktig.

Hon har ju inte varit med så många gånger, de andra började ju redan i höstas, men hon är lika duktig som de tycker jag. Lite tramsig när jag är med.

Efter gympan hämtade vi Noah och sedan blev det bollhavet en stund och sedan lite mathandlande.

Nu väntar jag på att klockan ska gå för snart är det dags att sätta på spisen och låta grönsakerna bli soppa.

Mums!!!

.

.

.

Ja just det, Wilda och jag var först till dagis av alla preschool-barn.

Fröknarna skojade och sa:

It takes a swede to be on time when it´s snowing!

Och det stämmer nog.

Jag startade i god tid hemifrån, satte på fyrhjulsdriften och körde lugnt och säkert.

Det är ju lite backigt och så dit men det gick bra.

Och snön kom säkert bara för att jag tänkte tanken igår att man skulle kunna ta cykeln till dagis idag.

Eller vad tror ni???