Grannarna, de som bor mitt över gatan, de som aldrig hejat, vinkat eller nåt.
De äger, enligt Frank, typ halva närliggande stad.
Lite överdrift säkert, men ändå.
De äger även det största gymmet i närheten också.
Där de har allt från vikter till snart en utomhuspool.
Och sonen, ja han spelar tydligen i högsta ligan i baseboll, i något lag i kalifornien.
Häftigt må jag säga,
men det vore trevligt om de åtminstone kunde vinka när vi är ute och de åker i bilen.
5 kommentarer:
Hej kul att läsa om ditt liv utomlands, men vad synd att grannarna är lite dryga!
Trevlig Valborg!
Kram Gunilla i Singapore
Hej och välkommen!
Som tur är så är det bara familjen i det huset som inte hälsar.
Övriga grannar vinkar så glatt och tjoar om vi är ute och de går förbi.
Flera har stannat och hälsat oss välkomna.
Vad glad jag blir att grannarna vill ha dej med!Hoppas att det även gäller med barn så det blir lättare att fixa. älskar dej kram mamma
Guuuuud vad trist! Skulle bli skogstokig om våra grannar betedde sig så där. Det finns ju de som lyfter lite på näsan men den drar jag ner snabbt på dem! Säger något som får dem att tappa hakan, hihi. Who cares liksom. We are the crazy Swedes:
Kramen
ojojoj, ja en del är så FIIINA att dom nästan spricker...
Skicka en kommentar