onsdag 9 oktober 2013

Onsdag

Det har varit full fart som vanligt.
Daniel åkte till Las Vegas i fredags för en mässa. Lyxigt kan det ju låta, men företaget har en stor monter och det är jobb jobb jobb som gäller för honom där. Från tidig morgon till mitt i natten. Först att få färdigt allt och sedan prata med kunder och eventuellt nya kunder. Sedan att de lyckades få sin monter så fin att många kommer och säger att det är så lugn miljö med hemkänsla och att de går dit varje dag för att avnjuta en kopp kaffe är väl bara positivt. Då har de ju lyckats!
Jag är så stolt över min man och vad han har åstadkommit i sitt liv hittills, ska bli spännande att få följa med i framtiden också och se vart vi hamnar och vad som kommer hända.

Helgen spenderades i sportens tecken för mig och barnen. Noah hade fotbollsmatch i lördags, hemma som tur var. Han spelade helt klart sin bästa match. Och de ska ha mött ligans bästa lag och spelade 3-3. Inte illa!
I söndags så spelade han två hockeymatcher. Första var han reservmålvakt för ett annat lag, så han satt på bänken. Vilket var tur för Otis sprang runt runt i de tvår timmar uppvärmning och match tog, så jag missade inget av Noahs spelande. Andra matchen var med hans egna lag och han stod i mål hela matchen. Första ligamatchen. De förlorade med 3-4, men för att vara ett så nytt lag som de är ( Noah och en till av 16 har spelat travel-hockey längst, 3år) så spelade de väldigt bra. Och Otis sov hela matchen, så jag kunde se hela. Wilda satt och gjorde rainbow loom armband. Har det kommit till Sverige?

Jag skadade för övrigt fingret förra måndagen och har haft väldiga problem sedan dess.
Jag högg nämligen ved, vet med mig att jag är klumpig, så jag skulle aldrig få för mig att hålla i ett vedträ med ena handen och yxan med den andra. Hade ett vedträ som var lite för smalt för att kunna stå, hade det liggande, högg i yxan längs med och höll i skaftet med båda händerna. Yxan fastnar såklart. Tar i igen och smäller i vedträ och yxa i kubben, yxan håller jag med båda händerna. Så självklart klämmer jag vänster pekfinger mellan yxskaft och vedträ.
Tar av handsken och fingret är nästintill platt och helt vitt.
Inser att jag kommer svimma, jag är på baksidan, resten av familjen på framsidan.
Jag går så snabbt jag kan mot garageinfarten för att de ska kunna se mig, ser stjärnor hela tiden. Svimmar lagom jag kommer fram till garaget.
När jag vaknar till kommer Noah och frågar vad jag gör, svimmar svarar jag och han åker vidare på sin scooter. När jag senare på kvällen frågade  varför så sa han att han tyckte jag sa vilar.
Fingret blir superlåten och jättesvullet, som två fingrar i diameter. Kan inte böja det alls. Men jag skulle ändå till läkaren på torsdagen för blodprover, så jag väntar tills dess.
På tisdagen tränar jag impact ( som cardio kickboxning) och på onsdagen pump. Gick bra så länge jag inte rörde pekfingret alls.
På torsdagen träffar jag läkaren, som tyckte jag var dum som inte åkt till akuten direkt. Men men...
Fick åka direkt till röntgen, inget brutet.
Nu har svullnaden gått ner, fingret ser lite blått och snett ut, med en öm punkt på undersidan och en på ovansidan vid nedersta leden. Har tid hos doktorn på fredag igen för att följa upp blodproverna.
Får se vad han säger då.

Annars är det som vanligt här. Dagarna går fort, särskilt nu när jag haft mycket att göra med moms club. Jag är numera medlemsansvarig och det har tillkommit många nya medlemmar bara nu senaste veckorna, vilket är kul, men mycket jobb.

Nu ska Otis och jag åka iväg på månadsmöte med ovannämnda klubb.
Sen får det bli lite trx och löpband här hemma.

Inga kommentarer: